+3548539763 info@deniseweber.se

Om ni har läst inlägget om fokusfågeln, så minns ni kanske att jag nämnde detta med att fokusera på det vi VILL ska hända, istället för att fokusera på ‘problemet’ (d.v.s det vi inte vill ska hända). Om vi vill att våra hästar ska vara lika harmoniska och “med oss” som en riktig grand prix häst så måste vi också fokusera på och visualisera detta. Anledningen till att vi måste fokusera och visualisera det som vi vill åstadkomma, är för att vår hjärna är lite klurig… den uppfattar nämligen inte ordet ‘inte’. Vi tar ett exempel för att prova detta!
-Du får inte tänka på en gul ballong. Tänk inte på en gul ballong som svävar uppåt i det blå.
Tänkte du på en gul ballong? Hörde du orden “gul ballong” i huvudet? Det gjorde du med högsta sannolikhet, och anledningen till det är helt enkelt för att hjärnan uppfattar inte ordet inte.

Om vi nu vet detta, att hjärnan inte uppfattar ordet inte, hur kan vi då nyttja oss denna kunskap? -Jo t.ex. genom att aktivt träna hur vi tänker i vår vardag, hjärngympa som jag nämnde i första delen. Att vi måste ha god balans, kondition och styrka inom ridningen vet och förstår nog alla. Alla kan se hur god fysik gynnar oss inom vår sport. Vi är nog däremot många som glömmer detta med att ha en stark och balanserad hjärna (och ja, jag också en av dom!). Vi är alltså fokuserade på att vara fysiskt fit, men är kanske samtidigt psykiskt feta. Som idrottare, men även som ‘vanlig människa’ faktiskt, så kommer vi alltid vara begränsade om vi inte tar hand om den mentala biten lika väl som vi tar hand om den fysiska.

Hur kan vi då öva detta? -Jag är absolut ingen expert, men jag försöker tänka på detta så gott det går, och jag har själv några saker jag gör i träningen (och i livet allmänt).

  1. Jag fokuserar på det jag vill att hästen ska göra
    Det vill säga att allt annat bli liksom lite oväsentligt, att vinden viner och river i ridhuset och gör hästen lite ofokuserad stör mig inte så mycket, för jag ska rida i detta tempo på denna ridväg. Att det är tre stycken ston inne i ridhuset samtidigt som jag rider min hingst, det bekommer mig inte ett dugg för vi ska fortfarande göra vår skänkelvikning. Jag går lite in i min egna bubbla. Fokuserar på det jag VILL göra istället för det jag vill undvika. Ni minns från inlägget om fokusfågeln, om hästens fågel flyger ifrån oss, så måste vi motstå frestelsen att låta vår fågel göra den sällskap. Det gör vi alltså genom att fortsätta fokusera på det vi håller på med och vill att hästen ska göra.
  2. Jag försöker se motgångarna i träningen som projekt och “inte än”
    Det vill säga att allt jag och mina hästar inte ännu kan, innebär bara en utmaning och att vi har något att jobba på. Vi är inte där, ännu… men det betyder inte att vi inte är på väg. Jag påminner mig själv om att både jag och mina hästar har en inlärningskurva. Motgång och misstag är inte detsamma som misslyckande, det betyder bara att vi fortfarande lär och följer inlärningskurvan.
    (Side note: i samband med “inte än” och något som kallas Fixed vs Growing mindset, så kan jag varmt rekommendera er att kika på denna video med Carol Dweck, och om ni vill lära er ännu mer, läsa hennes bok. Länk till Ted talk med henne här https://www.youtube.com/watch?v=J-swZaKN2Ic)
  3. Jag försöker ha struktur och planerar
    Ordning och reda runt omkring mig är otroligt viktigt för att jag ska må bra mentalt. Jag personligen vill ha viss ordning både i hemmet och i stallet.
    Jag gör oftast upp en ungefärlig plan varje kväll inför nästa dag (och räknar med att det kan ändras tusen gånger om, för ja…småbarnsmamma…) och utifrån väder och vind så sätter jag alltid upp en träningsplan för hästarna varje dag. Vi har en whiteboard i stallet där det står vad alla hästar ska göra och vem som ska träna vem. Jag gör varje år en “mind map” med drömmar och mål, där jag sätter upp vad jag vill åstadkomma och till när jag ska ha nått det. Att ha skrivit ner vad jag vill göra och åstadkomma, så att jag ser mina mål och drömmar, gör att jag har lättare att arbeta på ett strukturerat och effektivt sätt. Att ha kontroll på de aspekter i livet jag kan kontrollera, gör att min hjärna får lite mer ro.

Vad som fungerar bäst för var och en är säkert individuellt, det finns säkert lika många sätt som är bra som det finns hästar i världen. Det viktigaste är nog bara att börja bli medveten och arbeta aktivt med vår mentala hälsa. Vi kan komma långt med att byta ut ordet ‘problem’ mot ‘projekt’. Vi kan komma långt med att inse att vi och våra hästar har en inlärningskurva, bara för att vi inte red SM i somras, eller kunde tölta vår häst innan den fyllde 5år, betyder det inte att vi misslyckats eller inte kan…det betyder bara att vi inte är där ännu. Sist men inte minst, vi kommer långt med att inse att “problemet är inte problemet, problemet är vår attityd till problemet”.

If you have read my post on ‘Birdie’, you maybe remember that I talked about focusing on what we WANT to happen, instead of focusing on the ‘problem’ (that is, what we want to avoid happening). If we want our horse’s to be in harmony and “with us” just like a grand prix horse, then we also need to focus on and visualize this. The reason to why we need to focus on what we want, is because our brain is quite a funny thing…because it doesn´t perceive the word ‘not’. Let us take an example to try this!
-Do not think about a yellow balloon. Do not think about a yellow balloon drifting of up in the blue. Did you think about a yellow balloon? Did you hear the words “yellow balloon” in your head? You most likely did, because the brain do not comprehend the word not.

If we know this, that the brain don´t precieve the word ‘not’, how can we use this information? -Well partly by actively practise how we think, brain-exercise as I mentioned in the last post. That we need to have good balance, endurance and strenght when riding most of us understand and know. We can all see how good physique benefits us in our sport. We are probably many however that forget to also have a strong and balanced brain/mind (and yes, I am also one of them!). We are so focused on being physically fit, but at the same time we are maybe mentally fat. As athletes, but also as ‘regular people’, we will always be partly limited if we don´t take care of our mental health, as well as we do take care of our physical health.

So how can we practice this? -I’m not at all any form of expert, but I do try my best to think about this, and I do have a few things that I personally do in the training (and life generally).

  1. I focus on what I want the horse to do
    Meaning that everything else becomes kind of unessential, the howling wind tearing outside of the ridinghall making my horse distracted doesn’t bother me that much, because I’m keeping this tempo riding on that riding path. The fact that there’s three mares in the riding arena while I’m riding my young stallion, I couldn’t care less, because we are still going to do this leg yield. I sort of enter my own bubble while training. Focusing on what I WANT to achieve instead of what I want to avoid. You remember in the post about the Birdie, if the horses (focus)bird flies away from us, we must resist the temptation of letting our bird joining it. Which we do by keep on focusing on the task and what we want our horse to do.
  2. I try to see adversities in the training as projects and “not yet´s”
    Meaning that everything me and my horses can´t do yet, is just a challenge and something for us to work on. We are not there, yet… but that doesn’t mean that we are not on our way. I remind myself of the fact that both me and my horses have a learning curve. Adversity and mistakes are not the same as failure, it just means that we are still learning, following a learning curve.
    (Side note: talking about “not yet” and something called Fixed vs Growing mindset, I can strongly recommend you to watch this video with Carol Dweck, and also to read her book. Link to her Ted talk below https://www.youtube.com/watch?v=J-swZaKN2Ic)
  3. I try to have structure and plan
    Having order around me, both in our home and in the stable, is extremly important for me personally and the sake of my mental health. I usually make up a plan for the next day every evening (counting on the fact that it can change a hundred times, because yeah..mother to a toddler…) and considering how the weather is, I make a plan for the horses everyday. We have a whiteboard in the stable where it’s written what each horse should do and who’s training it. Each year I make a “mind map” with dreams and goals, where I write down what I want to achieve and by when I should achieve it. Writing down what I want to do and acheive, so I can see my goals and dreams, makes it easier for me to work with more structure and more efficient. Controlling the aspects of life that I can controll, sets my mind to ease.

What works best for each and everybody is probably individual, and there’s probably as many good ways as there is horses in the world. the most important part is probably to start being aware of and actively work on our mental health. We can come far by changing the word ‘problem’ into ‘project’. We can come far by realising that both we and our horses have a learning curve, just because we didn’t ride WC this summer, our just because our horse did not start toelting before turning 5 years old, does not mean that we’ve failed or can’t do it…it just means that we’re not there yet. Last but not least, we can come far by realising that “the problem is not the problem, the problem is our attitude towards the problem”.